Öppna planlösningar, låsta dörrar och tydliga regler. Det är några punkter från den långa lista på trygghetsskapande åtgärder som Oxievångsskolan i Malmö har genomfört.
– Här öppnade vi upp, och tog bort skåpshallen. Det var en hot spot tidigare.
Rektor Jenny Nyberg visar runt på Oxievångsskolan i Malmö. Skolan ligger i ett område med en mix av socioekonomiska bakgrunder. Här har man tidigare haft problem med skadegörelse, hot och våld, men sedan ett par år tillbaka har man satsat stenhårt på tryggheten i skolan.
Och satsningen har gett resultat. Skadegörelsen på skolan är i princip borta. Numera söker sig elever hit och antalet klasser har nästan fördubblats på tio år. Långtidssjukskrivningarna bland medarbetarna är i princip noll.
Tryggt, rent och snyggt
Under rundvandringen syns de fysiska delarna av trygghetssatsningen överallt. Dörrarna kommer man bara in genom om man har rätt nyckeltagg. Små runda övervakningskameror sitter lite här och där. Skåpen är låga och ytorna är öppna, så att det inte ska finnas några skrymslen att gömma sig i. Skolan ser ren och snygg ut, vilket också skapar trygghet.
– Vi har målat väggarna vita. Det ser rent ut, och om det skulle klottras här så kan vi snabbt och lätt åtgärda det. Resten av färgerna är dova och mjuka, vilket skapar lugn. Soptunnorna är stora och tunga, så att de inte går att välta.
Många organisatoriska förändringar
Det som syns på rundvandringen är dock bara en del av allt som gjorts på skolan för att skapa trygghet. Man har också gjort stora organisatoriska satsningar.
Numera finns det till exempel flera elevkoordinatorer, som fokuserar på närvaro, studiero och trygghet. De rör sig ute bland eleverna, och jobbar med att skapa relationer. De avlastar också lärarna med sådant som kränkningsanmälningar och möten med föräldrar. På så sätt har även lärarna fått mer tid att skapa relationer till eleverna.
Extra mentor för de som behöver mest stöd
Skolan har också anställt en extra mentor, som har tagit över mentorskapet för de 35 elever som behöver mest stöd. Hon har utvecklingssamtal, går på möten med socialtjänsten, bup och så vidare. Hon samarbetar också med elevernas föräldrar.
För att avlasta rektorerna har man också anställt en administrativ chef. Eftersom hon har tagit över många av uppgifterna kan rektorerna istället lägga mer tid på pedagogik och trygghet, och hinner röra sig ute i verksamheten.
Och satsningen på trygghet går faktiskt ihop ekonomiskt, försäkrar rektor Jenny Nyberg. Sjuktalen blir lägre, allt fler elever söker sig hit vilket ger mer pengar i kassan. Och så stannar personalen kvar.
– Vi har nästan inte haft någon som har slutat de senaste fyra åren, förutom någon enstaka pensionsavgång eller flytt. Så ja, det lönar sig absolut.
Text: Anna Wettergård